This is the story of a girl

Igar pratade jag med syrran all the way borta i Uppsala. Nar jag kommer hem (om en och en halv vecka!!) ska jag halsa pa henne. Wej wej wej!! Det som ar bra med att ha en syster ar att man alltid har en kompis. No matter what sa star hon bakom en.

En gang for ratt langesen var jag ledsen over en kille som det blivit helt fel med. Fran mina vanner fick jag mest hora "ja, men alltsa, han har ju inte gjort nagonting mot MIG...", och visst, det hade han val inte. Men nar jag berattade det for Hanna borjade hon titta ont pa honom. Kanske later barnsligt nu men det varmde som fan da. Det ar da man vet vart man har nagon.


Jag tror att det kanske var nagon gang i attan nar jag och Hanna slutade javlas med varandra, och borjade se efter varandra i stallet. Och det var ocksa da jag fick en av de basta vanner man kan ha.